Styrka, Kondition, smidighet och självförsvar

Under 1962 skapades Korean Taekwondo Union som senare bytte namn till KTA (Korean Taekwondo Association). General Choi var president i förbundet och skapade senare ITF (International Taekwondo Federation) som en fristående organisation (1966). 1973 skapades WTF(World Taekwondo Federation). 1980 blev Taekwondo en erkänd sport av den Olympiska komitén och debuterade som en officiell olympisk sport år 2000
Son Rhon Seng:  Elev
Chokyo Nim:  Assisterande gup-graderad tränare
Kyosa Nim:  Nationell instruktör 1-3 dan
Saebom Nim:  Internationell instruktör 4-6 dan
Boemsa:  Internationell Mästarinstruktör 7-9 dan
Hur tävlar man? 
Tävling delas i två discipliner. Kamp Kyorugi och mönster Poomsae. 

Kamp

Utföres mot en motståndare på en tävlingsyta som är 8 x 8 meter.  För seniorer damer och herrar gäller 8 viktklasser och för juniorer damer och herrar gäller 10 viktklasser. Effektiv matchtid skall vara 3 ronder x 3 min för senior herrar och 3 ronder x 2min för damer senior samt juniorer herr och dam - med pausvila på 1 minut mellan ronderna. 

Det gäller att under rigorösa regler skaffa sig poäng genom kontrollerade slag och sparkar på tillåtna träffytor som för ändamålet är försedda med godkända skydd. Slag mot huvud är strängt förbjudet. Tre kantdomare avgör vilka attacker som är poänggivande genom att trycka på en knapp för röd eller blå som representerar de två tävlande. 

Minst två av domarna måste ha tryckt inom en sekund för att datorn skall registrera poäng. Matchdomaren som är den fjärde domaren i en kamp ser till att kampen genomförs efter de fastställda reglerna.

Ett jury-bord finns som övervakar att alla följer gällande regler, kollar matchtiden och redovisar förändringar i poängställning under pågående match.

Poomsae (mönster)

Ett mönster är en inövad blockering, slag och sparkserie som skall följa ett förutbestämt rörelseschema. Tävlingar genomförs individuellt eller i lag (synkron) på motsvarande yta som kamptävling.
En jury utser via poängbedömning segraren som är den tävlande som i sitt utförande avvikit minst från det av arrangör eller juryn fastställda mönstret för tävlingen.
Inom Taekwondo (förkortas ofta som TKD) finns det liksom inom många andra kampsporter ett bältessystem för att visa hur långt man har kommit inom kampsporten. Koreanerna jämför ofta ens utveckling med en växt och det gäller även inom Taekwondo. Upp till rött bälte går man efter ett räknesystem där man räknar Gup. När man kommer upp på svart bälte börjar istället räkna Dan. 
Bältessystemet är olika mellan olika klubbar och olika länder, därför kommer enbart de grundläggande färgerna att nämnas här nere. 

Vitt bälte 10 Gup Färgen visar att personen i fråga är ofarlig i den mån att han inte känner till så mycket om sporten Taekwondo, bältet ges automatiskt till den som börjar träna Taekwondo. 

Gult bälte När man får gult bälte är det ett bevis på att man börjar förstå de enklaste teknikerna. För koreanerna är det här bältet jämfört med en planta vars rötter håller på att växa ut. 

Grönt bälte Det gröna bältet betyder att man växer som utövare inom Taekwondo. Färgen är också jämförbar med en växt vars blad börjar växa ut. 

Blått bälte Vid blått bälte har utövaren börjat sträva mot högre höjder, likt en växt som växer mot himmeln. 

Rött bälte Rött är farans färg, utövaren är varnad om att han måste kunna kontrollera sina rörelser, men färgen är också till för att varna motståndaren att han inte möter ett blåbär utan en vältränad utövare. 

Svart bälte 1 Dan och uppåt Svart är raka motsatsen till vit och betyder att man har djup insikt i kampsporten, men också att man är omottaglig för rädsla och mörker. Vid svart bälte övergår Gup i räknesystemet till Dan där man istället för att räkna nedåt, räknar uppåt. En person med svart bälte måste vara bättre än de övriga bältesklasserna och kunna alla de åtta grundläggande Poomse Taeguk (rörelsemönster) samt de avancerade Poomse Palgwes, som man lär sig ju fler Dan man förtjänar.